Nu har vi precis kommit fram till Kuala Lumpur efter nästan 7 timmars bussfärd från Mersing (det ska ta 3 timmar men våran busschaufför hittade inte vägen eller något). Vi har precis checkat in på Pudu hostel, ett rätt stort hostel mitt emot busstationen.
För ganska exakt en vecka sedan tog vi bussen från Johur Bahru mot Mersing och Pulau Tioman. Där har vi varit i 7 dagar nu. Vi vill börja med att tacka Linda för tipset om denna underbara paradisö, men också Björn och Ulrika för en ovärdelig Lonely Planet-bok, den har hjälpt oss massor!
När vi kom fram till ön efter 3 timmars båttur blev vi direkt uppraggade av en hotellvärd. Till att börja med var vi lite skeptiska men nu i efterhand är vi väldigt nöjda, finare hade vi inte kunnat bo. Vi fick en egen liten stuga med fläkt, sovrum och badrum för 40RM (ca 100sek) per natt. Ett riktigt paradisboende. När vi checkat in gick vi direkt och åt på en av de två restaurangerna på våran strand. Eftersom vi kom precis i början av säsongen hade inte allt hunnit öppna än. Efter det gick vi för att rekognisera lite och vi hann bara titta på ett dykcenter innan en vi blev uppraggade för andra gången, den här gången av en scweizare. Han började direkt fråga om vi var dykintresserade och självklart kunde vi inte annat än att svara ja. 1000RM tyckte vi var ett överkomligt pris, dessutom var vårat dykcenter det mest seriösa på ön.
Vi ville ha en dag för att vila upp oss innan vi började, men vi märkte rätt snabbt att det inte fanns mycket på ön att göra förutom att bada och slappa så en dykkurs passade oss alldeles utmärkt. Dessutom kunde man inte ligga på stranden på grund av "sand flies", ett par elaka rackare som är så små att man inte ser dem och man känner inte att man blivit biten förän 3 timmare senare när man får en elak, kliande böld.
Våran dykinstruktör var en underbar medelålders kvinna från manchester, med en härlig men ibland svårtydd dialekt. Redan första dagen fick vi göra vårat första "open water dive" och vi såg massor med färgglada fiskar och koraller. Enda problemet var att Emil har väldigt lite skyddande späck så trots det 28-gradiga vattnet blev det kallt efter 40 minuter. Alla ansträngde sig dock för att lösa problemet så till dag 3 fick Emil låna en raft-suit och en väst vilket hjälpte avsevärt. På 4e och sista dagen fick vi ge oss ut på en tur med deras båt. Vi skulle till en annan ö ca 30 minuter bort. Med rejäl dyning blev majoriteten av passagerarna sjösjuka, inklusive oss. Det gick dock över när man hoppade i vattnet, och väl där var det grymt. Ett dyk senare var vi färdigutbildade "PADI Open water divers"! Tjohej! Och inom våra 4 dyk har vi lyckats se en sköldpadda, mängder med clownfish (eller Nemo-fiskar om man vill), en hel del cuttlefish (liknar bläckfiskar) och mängder med andra färgglada saker. Amanda passade dessutom på att landa på en anemon, vilket resulterade i ett ben som fortfarande är ömt och kliar.
Efter att dykkursen var klar hade vi inte mycket mer kvar att göra på ön förutom att hänga i baren som vi undvikit under själva dykkursen. Där träffade vi en del trevliga typer, bland annat en tjej från Kazakstan och en kille från Australien (som tyckte vi skulle campa på Tasmanien för där fanns "bara" 3 olika ormar som var dödliga). Vi tog även en liten djungelpromenad och såg en hel del apor och varaner.
Nu börjar vi bli lite trötta, våran båt gick kl. 7 imorse och 7 timmar i en buss blir rätt tråkigt i längden! Hoppas allt är bra där hemma =)
kramar från Emil och Amanda
6 kommentarer:
Hej igen.
Skönt att äntligen höra ifrån Er. Det har ju gått drygt en vecka. Låter skitskönt men slappt. Hoppas era dyksertifikat funkar även utanför ön. Synd ni inte visar Emil m rubberware. Medela när nya kontot fixat. Kramar Thomas
Ja, det fanns inget internet och ingen tackning pa mobilen, sa det var lite svart att hora av sig.
Dykcetret galler over hela varlden, vi har tagit PADI som ar varldens storsta dykorganisation, sa det gar nog bra. Vi skall nog lyckas ta en fin bild pa oss i dykdrackt sedan, var lite riskabelt med allt vatten och kameran tankte vi bara nar vi dok...
Håller med Tomas. Härligt att höra från er! Har kikat dagligen, men förstått att ni nog var på ett ställe utan internet. Roligt att läsa det ni skriver, som alltid.
Här hemma är det ett par minus i Göteborg och omkring 15-20 minus i Sälen där Lisa och Kristian är nu och åker skidor och snowboard. Vilken kontrast!
Hoppas nu ni får det fortsatt bra och att ni inte drabbas för mycket av "katastrofläget" i Australien. Jag antar att ni läst om det också? Det har kännts bra att ni inte varit där den gångna veckan, tycker jag (och även Helen, eftersom jag haft kontakt med henne på fb).
Kramar till er båda
mamma Åsa
Ni skriver så fantastiskt trevligt. Har precis läst upp det för mormor och hon sitter med kartboken och följer er. Roligt att vi kunde tjatta direkt idag.
Många kramar mamma Helene
Kul att läsa om er. Har ju anat att ni varit lite avlägset utan internet fast det var väl lite ovanligt på ett dykcenter? Märkte ni jordbävningen som var i går kväll sv tid vid Indonesien?
Kram mormor Ulla
haha säger som alla andra, kul att äntligen höra från er haha. Jag trodde ju ni var i Australien så när mamma och mormor började prata om eld och allt vad det var där nere så blev jag lite orolig :P
Kul med dykcert
:D
Skicka en kommentar